Det finns många sätt att jämföra solcellspaneler. Att avgöra vad som är bäst beror också på vad man menar med bäst.
1. Välj certifierade paneler
De vanligaste och allmänt accepterade certifieringarna av solcellspaneler är från IEC (International Electrotechnical Commission). Certifieringen som du bör fråga efter, eller leta efter i produktbladet, heter IEC 61215. För att erhålla certifikatet testas solcellsmodulerna av ett certifieringsorgan som kontrollerar att det som specificeras i produktbladet stämmer under testförhållanden. Man testar även hur beständiga de är under extrema klimat (som simuleras i labbmiljö) och hur snabbt de degraderas.
Certifieringsorganet bör också stå med på solcellspanelernas produktblad eller gå att identifiera digitalt. Några av de vanligaste och mest betrodda certifieringsorganen är tyska TÜV Rheinland, TÜV Süd, samt VDE. Om man bor i ett havsnära område kan det även vara en god idé att leta efter paneler som testats för hög koncentration av salt och ammoniak, vilket också bör framgå av produktbladet.
Solcellspaneler som installeras i Sverige måste vara CE-märkta. Även detta ska framgå i panelernas produktblad.
2. Jämför priset per watt
För att jämföra lönsamheten av olika paneler så är det viktigt att veta hur mycket el de kommer generera i förhållande till priset. Mängden el en solcellspanel genererar per watt och år skiljer sig oftast inte så mycket mellan fabrikat, vilket har lett till att det är branchstandard att just jämföra solcellspris per (kilo)watt. En vanlig solcellspanel i södra Sverige, i optimal lutning och väderstreck, genererar årligen ungefär 900-1000 kWh per kW, oavsett fabrikat.
Ett vanligt missförstånd är att verkningsgraden i sig påverkar lönsamheten. Verkningsgraden räknas dock in redan när man tar fram panelens effekt, och avgör alltså hur många watt man får ut per panel, inte hur mycket el man får ut per watt. Med det sagt så kan det såklart finnas fall där man har en liten tillgänglig yta och vill betala lite mer för att få plats med högpresterande solcellsmoduler med hög verkningsgrad.
3. Jämför produktgarantier och prestanda
Det är standard att solcellspaneler har en produktgaranti (“Product warranty” eller “Materials warranty”), vilken säger att solcellspanelerna inte ska gå sönder inom ett visst antal år, oftast 10-12 år eller längre. Ett tips är dock att hålla koll på det finstilta i produktgarantin, till exempel huruvida installation och transport av material ingår om något går sönder.
Som med det mesta degraderar solceller och blir mindre effektiva med tiden. Därför är det även standard med ytterligare en garanti som anger hur väl man kan förvänta sig att panelen presterar över tid – en “effektgaranti” (brukar kallas “Performance warranty” i produktblad).
Standard är att producenterna garanterar att solcellspanelerna ska generera en viss procent av effekten efter 25 år – oftast inte lägre än 80%. I vilken takt degraderingen sker kan dock skilja från märke till märke. Det förekommer till exempel solcellspaneler där producenten garanterar över 85% efter 30 år, vilket tyder på en mer högkvalitativ panel som kommer generera mer el under sin livslängd.
Med detta sagt är de allra flesta solcellspaneler mycket hållbara, med låga underhållskostnader och liten risk för att de faktiskt går sönder.
I produktblad brukar effektgarantin illustreras enligt grafen ovan. Det finns två typer av effektgarantier, linjär (markerad med rosa) och icke-linjär (markerad med rött). Linjär garanti är den vanligaste och innebär att man garanterar att degraderingen inte överstiger en viss procentsats per år, t.ex. 0,5 %. Icke-linjär innebär att producenten garanterar vad effekten är vid ett par tillfällen, t.ex. efter 10 och 25 år. Om garantin är samma, t.ex. 85% efter 25 år, innebär linjär garanti en högre garanterad effekt under solcellernas livslängd.
4. Jämför solcellspanelernas utseende
De två allra vanligaste solcellstyperna består av polykristallint respektive monokristallint kisel. Dessa utgör 95% av världsmarknaden.
Polykristallina solceller har generellt lite lägre verkningsgrad än monokristallina, och är billigare. Det är dock svårt att säga något generellt gällande vilken solcellsteknik som är det bästa, eller mest lönsamma, valet. (Kom ihåg, det beror framförallt på priset per watt, samt prestandan!).
Däremot kommer val av solcellsteknik att påverka utseendet. Polykristallina solceller har en blåskimrande, lite spräcklig ton medan monokristallina solceller är svarta och mer homogena i utseendet.
Det finns även så kallade tunnfilmssolceller, vilka generellt har lägre verkningsgrad och kostar mindre jämfört med kristallina kiselsolceller. Tunnfilmssolceller är homogena i utseendet och oftast svarta. Ett vanligt användningsområde för tunnfilmssolceller är tak- eller fasadintegrering.
